NathaliePettersson

Safari!

Hej igen!

Efter att jag, pappa och alla andra kommit hem från den stora resan till Uganda och Rwanda hade jag och pappa några dagar kvar här i Nairobi innan han slutligen åkte tillbaka till Sverige igen. Så tidigt på fredagsmorgonen åkte jag, pappa, Julia och hennes familj på safari till Nairobi National park. Det var väldigt lyckat måste jag säga, nog min bästa Nairobi NP upplevelse. Vi såg väldigt många noshörningar, lejon flera gånger varav en gång ett lejon som precis lyckats fånga sin middag. Dessutom såg vi strutsar på väldigt nära håll och krokodiler, ett djur jag inte sätt tidigare här i Kenya. 

Kram! 

Påskresan till Uganda och Rwanda!

Hej! 

Nu tänker jag förmodligen skriva det längsta inlägget jag någonsin skrivit men det får ni stå ut med då jag för några dagar sedan kom hem från en alldeles otrolig resa, full av upplevelser och nya möten! I Söndags kom min älskade pappa äntligen hit och efter en dag i Nairobi tillsammans åkte jag, han och massa andra från internatet och deras nära på roadtrip. Genom Kenya, Uganda och Rwanda kom vi farandes med stora overlanders. Resan gick mot Rwandas urskog där vi mot slutet av resan fick träffa bergsgorillor!!

 

Dag 1 

Som alltid när SSN åker iväg på äventyr blev det tidigt frukost och efter att inte bara elever, utan också väldigt många syskon och föräldrar hade ätit var det snart dags att påbörja resan. Först skulle vi alla dock samlas i rondellen för att världens bästa personal skulle presentera sig för oss. De ar varit helt klart superbra under hela resan och utan dem skulle inget av resan kunna bli av så stor eloge till dem! Vi packade oss in i bussarna och sedan bar det av mot Eldoret. Efter en bussresa på ca sex timmar samt stopp vid Great rift Valley och lunchpaus kom vi fram till vårt camp. Jag och pappa slog upp vårt tält första gången, vilket faktiskt gick över förväntan då ingen av oss är särskilt duktiga på det, och sedan blev det middag. Efter middagen blev det tidig läggning eftersom vi redan dagen efter skulle resa vidare på vår road trip. 

 

Dag 2

Även idag åts det tidigt frukost eftersom vi även idag skulle åka en bit. Vi åt, packade ihop våra saker och sedan körde vi mot den Ugandiska gränsen. Även om det var väldigt varmt gick det mycket smidigare än vad jag trott att komma förbi gränsen. Efter två köer och lite växlande av pengar var vi redo att åka vidare. Idag skulle vi till Jinja som ligger fint beläget vid Nilen och är ett av världens bästa äventyrsställen. Det campet som vi bodde på erbjöd riverrafting, fyrhjuling och andra aktiviteter på floden. Efter en lång bussresa som präglades av köer kom vi äntligen fram men fick sätta upp tältet i halvt mörker. Det gick det också och efter en dusch i varmvatten och en god middag gick jag och pappa och la oss. Uganda är väldigt fint, och det är mycket grönare än Kenya vilket man märkte snabbt efter att ha kommit en bit från gränsen. Dessutom är det helt andra hus som människor bor i på landsbyggden. Man kan tro att det skulle vara likt Kenya men det finns många olikheter mellan länderna. 

 

Dag 3

Idag var det äntligen dags för Rafting! Något som jag sätt fram emot sen länge. Pappa raftade inte så medan jag var ute på Nilen tog han det lungt och avslutade eftermiddagen med en sunset cruise tillsammans med många andra. Vi som skulle rafta hela dagen skulle egentligen åka från campet till raftingen vid kvart över åtta men i vanlig ordning kom vi inte iväg förrens närmare nio-tiden. Det gjorde dock ingenting mer än att frukosten som vi frick framme vid raftingstället smakade lite bättre. Det bjöds på ''Rolex'' som är rullad omelett i en chapati och trots att jag ej hade så höga förväntingar så smakade det toppen. Efter frukosten var det dags att åka vidare till stället där vi skulle börja vår rafting. Eftersom jag och Ida inte fick plats i de vanliga bussarna av någon kontig anledning fick vi tillsammans med raftingpersonalaen åka flak, vilket vi inte alls var ledsna över. Nu var det äntligen dags att påbörja dagens aktivitet på riktigt, efter en snabb säkerhetsgenomgång förståss. I samma båt som jag satt Ida, Kim, Kims pappa, Malin, Hugo och Axel och vi visade oss inte alls vara särskilt duktiga på att rafta. Vi välta nämligen nästan alla gånger under vår resa men kul var det och lite läskigt. Då man hamnade under båten eller drogs ner under vattnet i en virvel var det lite obehagligt men alla överlevde och kom helskinande tillbaka. Det var en riktigt rolig upplevelse och förhoppningsvist klarade vi oss undan Bilharzia/snäckfeber också. 

 

Dag 4 

Nu var det dags att lämna Jinja och köra vidare på vår road trip. Nu skulle vi inte åka så långt men dagen fylldes med bussresande ändå. Efter ca 2 timmar kom vi fram till Ugandas huvudstad Kampala och där var det liv och rörelse. Först åkte vi och besökte Idi Amins tortyrkammare och fick en guidad tur där. Helt sjukt hur en människa kan få så mycket makt att göra så mycket ont. Det är också väldigt läskigt att det höll på ända till 1979...

Efter det åkte vi vidare till en Ugandas största moské. I Gaddafi National Mosque fick vi se det stora bönerummet där männen ber och gå upp i moskéns minaret. Det sistnämnda blev självklart min favorit eftersom man uppefrån minareten kunde se hela staden samt de sju kullarna som omkretsar staden. Alla tjejer bar i respekt mot religionen slöja vilket jag tyckte var bra. Jag är otroligt tacksam för att vi fick besöka moskén och att de som har ansvar på stället lät oss komma. Jag vet att många skolor i Göteborg inte för besöka moskéer på grund av dåligt uppförande från tidigare besökare. Det var i alla fall väldigt roligt att få besöka en moské för första gången även om jag inte på något sätt är muslim. Egentligen så vet jag väldigt välsigt lite om Islam och vad muslimer faktiskt tror på. Många gånger hör man bara saker som man inte vet om det stämmer, oftast väldigt negativa också tyvärr. Även om man inte delar samma tro tycker jag att det är väldigt viktigt att ha respekt för varandra och försöka ha förståelse för att minimera fördomar och förtryck. 

 

Dag 5 

Klockan fem skulle hela gruppen äta frukost, och klockan fem var hela gänget också uppe och åt frukost. Varför vi skulle upp så tidigt var på grund av att vi idag skulle åka till en av Ugandas sydligaste punkt. Vi skulle kampa vid fina lake Bunyonyi. Resan dit var lång och tyvärr blev väldigt många av oss sjuka. När man snackar om sjukdom här är det alltid magen, folk spydde och mådde dåligt på annat vis. Stackars pappa blev tyvärr också drabbad. Epidimin spreds sig och till slut trodde alla att man var sjuk, om det var inbillning eller ej vet man ju aldrig. SJälv mådde jag toppen under hela resan vilket jag är väldigt tacksam över. Det kändes väldigt oppassande då, vi på 115 personer med nästan 50% sjuka, stannade för att äta på en plats där de timmen efter vår ankommst skulle hållas ett bröllop. I alla fall så åt vi lunch (eller några av oss åt lunch) och sedan åkte vi vidare. När vi äntligen kom fram till campet kändes det helt klart värt resan. Det var så ofattbart vackert med djupa dalar som gav en ofattbar utsikt över Lake Bunyonyi. Vi satte än en gång upp tälten och gick oss även ikväll och la oss tidigt. 

 

Dag 6

Denna dagen stannade vi vid lake Bunyonyi vilket jag tror var bra för de som var sjuka och skönt för oss andra också. På förmiddagen åkte jag, Astrid och Ida traditionell kanot ute på sjön vilket var kul till en början men blev lite långtråkigt efter ett tag. Efter lunch gick vi på en promenad genom byn och fick se oss runt lite. Jag hade hoppats på att träffa på får och getter men vi såg bara en get haha. Dock såg vi två grisar och en ko och det är ju alltid något. Kvällen avslutades med volleyboll och bad för alla de som inte var för frusna. Det fanns en häftigt träd som man kunde hoppa från ner i vattnet som hade varit kul att testa, men på grund av kyla, att jag inte vill få blöta kläder och rädsla för parasiter valde jag att skippa badet. Istället fick jag lite fina bilder på Astrid och Ida när de badade. 

 

Dag 7 

Idag var dagen då gruppen skulle sprittras i två då alla inte kunde se gorillorna på samma dag. Jag och pappa var i gruppen som skulle få träffa gorillorna dagen efter de andra och åkte till Kigali denna dagen. Vi skulle alltså över gränstan mellan Uganda och Rwanda idag och det gick tyvärr inte alls lika bra som den förra gränsen. Det började först spöregna vilket är mitt absolut favoritväder (nog), sedan var kön utomhus så man blev blöt (ännu roligare), dessutom började andra komma och tränga sig före vilket slutade i väldigt otrevliga kommentarer från vissa från vår grupp, mycket pinsamt. Som kaka på det hela skulle de kolla igenom allas väskor efter plastpåsar vilket gjorde att det tog ännu längre tid. Efter en lång tid vid gränsen fortsatte vi mot Kigali som är Rwandas huvudstad och vägen dit var så fin. Mellan dalar och toppar av odlingar åkte vi genom på höger sida av vägen i ett land som inte alls är lika smutsigt som Kenya. I Rwanda har man förbjudit plastpåsar vilket jag verkligen tror har lett till ett renare land samt mer miljötänk hos befolkningen. Dessutom är det obligatosrisk städdag för alla en gång i månaden då alla går ut och gör det fint på gatorna. Tänk om stora, inflytelserika länder som USA skulle ta ett sånt här steg i miljöutväcklingen och vad som skulle kunna hända då. Kenya har faktiskt nyligen röstad fram att plastpåsar ska förbjudas även här, ett litet steg i rätt riktigt kanske. 

Vi kom senare fram till Kigali där cykeltaxi och pickipicki var helt i majoritet jämfört med bilar. Dessutom hade de tråkiga kollektivbussar som man har i Sverige, inga färgglada Matatus alltså. Vi kom fram till hotellet och efter att ha fått vårt rum, checkat internet lite och chillat i en säng åkte jag och pappa ut för att äta. Vi hamnade på en väldigt mysig italiensk resurang med utsikt över Kigali. Jag åt en pizza och pappa tog en risotto för att vara lite snäll mot magen. 

 

Dag 8

Frukost på hotellet serverades runt åtta sedan skulle vi checka ut och åka vidare. Innan vi lämnade Kigali hann vi dock med några stopp. Vi besökte en kyrka där många gämde sig under folkmordet på tutsierna 1994. Många människor hade dött på platsen och trots att man läst på en del innan blev det hela världigt påtagligt där och då och det var ganska jobbigt att gå runt där. De hade sparat skallor från offren, olika sortes vapen som användits under våren 1994 och på ett ställe fanns det kvar blodfläckar från att man slagit barn till döds mot en vägg. Det var som sagt väldigt jobbigt att gå omkring där tycker jag och svårt att skriva någonting om det mer än att alla borde läsa och lära sig om händelser som dessa för att förstå hur fel det kan gå och hur man motverkar det. 

Efter kyrkan åkte vi vidare till ett museum som också handlade om folkmordet, men också hade en sektion om folkmord som skett världen över. Det var väldigt fint gjort och väldigt informativt, man fick reda på mycket som man inte hade hört tidigare och det var i sin helhet väldigt fint. Vi åt också lunch på museumet och efter det åkte vi vidare till Ruhengeri och bergsgorillorna. 

Jag tog nästan inga bilder under denna dagen då det kändes ganska respektlöst och jag var inte riktigt på det humöret man ska vara för att fota om man säger så...

 

Dag 9

Dagen innan då vi kommit fram till Ruhengeri hade vi bara gått och lagt oss för att idag på upp vid 5. Idag var det äntligen dags för att träffa gorillorna!! Efter frukost som för min del bestod av mandazi (!!!) åkte vi med små bilar till Vulcanoes National Park. Där delades vi upp i grupper och sedan påbörjades treckingen. På vägen upp mot gorillorna träffade vi dessutom en liten kameleont som fick sig en liten fotostund. Efter inte alls lång tid kom vi fram till gorillorna och den nästkommande timmen är en av de häftigatse timmarna i hela mitt liv. Att få vara så extremt nära gorillorna i deras naturliga habitat var något alldeles extra. De brytte sig inte om oss alls utan fortsatte som om vi inte var där och flera gånger var vi tvugna att flytta på oss för att ge väg åt en gorilla. Att bara vara en halvmeter från dessa fantastiska djur är en upplevelse jag aldrig kommer glömma. 

Efter gorillatreckingen åkte vi tillbaka till Kigali och hotellet som vi sovit på dagen innan. 

 

Dag 10 

Sista dagen på resan spenderades i Rwandas huvudstad som bjöd på regn. Men det gjorde inte så mycket för mig, Ellen, Lovisa, Julia och Julias syster Johanna som tog en taxi ner till stan. Därifrån promenerade vi, kollade lite affärer, jag köpte två små tavlor och tillslut kom vi lite spontant fram till Hotel Millie Collins (Hotel Rwanda). Eftersom vi hade ett gäng från gruppen som redan satt där och skulle äta lunch gav vi de sällskap. Det fanns en helt underbar buffé för 10 000 RWF (ca 100kr) som nästan alla åt. Proppmätta vi var och tidan hade hunnit springa iväg så hem till hotellet tog vi pickipicki. Det var så kul! Vilken frihetskänsla det var att få känna vinden mot sin hud och på känna på lite fart. 

Klocken tre åkte vi från hotellet och runt fem-sex lyfte vi hem mot Nairobi igen. Sagt och gjort, nu är vi hemma i Nairobi igen och det känns bra, skönt att få sova i sin egna internatsäng igen. 

Hemma från en av årets bästa resor och jag är så nöjd som man kan bli. Detta är en resa jag sent kommer glömma. 

Hoppas ni haft ett bra påsklov i Sverige också och att ni njuter av att ha gått i skolan en vecka mer än jag hihi. 

Nu är vi tillbaka till vardag så jag ska väl sätta mig och plugga, ni får ha det så bra!

Kram! 

 

 

 

 

 

 

 

Imorgon åker vi!

Hej!

Nu är det påsklov. Nog ett av de mindre välbehövda påskloven jag haft då det känns som att vi hade lov precis runt Mount Kenya och Ol Pejeta, men klaga över ledigheter är väl bara svenskar som gör så det ska vi inte göra. Jag är skitpepp på detta lovet! Igår kom pappa också! Kan det bli bättre?

Idag har jag och pappa varit på Junction, på toi och på barnhemmet i Riruta och lämnat lite kläder och så. Kvällen spenderades på internatet med info om påskresan, filmvisning och packning fö imorgon drar vi ut på äventyr! Vi ska till Uganda och Rwanda och hitta på diverse olika saker. Framförallt går resan mot Rwandas bergsgorillor som vi mot slutet av resan ska få träffa vilket jag tror kommer bli en av de häftigaste upplevelserna i mitt liv. Det känns dessutom jättekul att jag får uppleva hela denna resan med pappa och alla andra kompisar här såklart. Jag tror denna resa kommer bli väldigt bra.

Annars har denna veckan rullat på. I onsdags åkte jag, Astrid och Julia till the Alchemist och åt på mama rocks vilket var hur mysigt som helst, och hur gott som helst även om man helst ville spy efter måltiden.

För någon vecka sen var vi också några i Karura och gick runt lite samt picknickade lite grann. Så det är väl det som hänt det senaste.

Och i Söndags så fyllde världens bästa Ida 18 år! Vi började fira henne redan på tolvslaget och fortsatte med sång och  alkoholfri champagne på morgonen! Hoppas du fick en bra dag rafiki. 

Nu måste jag börja göra mig i ordning för sängen då klockan ringer 05:30 imorgon. På grund av lite olika anledningar har jag haft jättesvårt att sova de senaste dagarna så kommer antagligen inte somna förens om några timmar ändå, men man måste ju försöka, eller hur?

Ni får ha det super så hörs vi runt den 23-24/4 då vi kommit hem!

 

Kram på er! 

Svar på fråga

Elin:

''Hej, jag ska åka till SSN nästa år och har därför lite frågor. Vore jättetacksam för svar!:)) 1. Hur många detta år är det som ska med på Uganda/Rwanda resan och vad gör de som väljer att inte följa med? Stannar man på internatet då? 2. Får de som ska bo i dubbelrum reda på i förväg vem de ska dela rum med eller får man reda på det först när man kommer till internatet? 3. Har du nå' tips på bra sovsäck och vandringskängor osv till Mount Kenya? Och vet du om det är billigare att köpa i Sverige eller i Nairobi?''

 

Svar: Hej! och tack så mycket för din fråga. Gud vad roligt att du ska hit nästa år! Du kommer få det superbra!

I år är det som jag förstått det väldigt många som ska med, tror vi totalt är över 100 personer men då är väldigt många föräldrar och syskon som ska med. Det är ett gäng som jag vet som inte ska med till Uganda och Rwanda som istället ska till kusten tillsammans. Sen är det flera som får besök av familj som ska hitta på annat. Till sist är det en del som åker hem under påsken. Dessutom har några av mina kompisar ordnat ihop en egen resa till National parken Samburu. På internatet vet jag faktiskt inte om det är någon som ska stanna. Från början var det några som skulle det men på grund av oklarhet från Boardinens sida och så vidare har de flesta som jag vet bestämts sig för att hitta på något annat eller åka hem till Sverige. 

Angående dubbelrum så får man inte veta med vem man ska bo med förens man kommer hit såvida det inte är så att du och din kompis ska ner tillsammans och båda ska bo i dubbelrum och får tillåtelse att bo tillsammans. I år hade vi fyra som gjorde så varav två är Elmer och Simon. Annars bor jag själv i ett dubbelrum med Alexandra och visst var det lite stelt den natten då man för fösta gången träffades men där och då var ju situationen den samma som med alla andra ny ansikten man precis träffat.

Det är viktigt med en varm sovsäck skulle jag säga, men allt beror på vem man är som person. Jag köpte en sovsäck som tål några minusgrader innan jag åkte ner och den har verkligen överträffat mina förväntningar för jag som fryser konstant frös inte en enda natt på Mount Kenya. Dock så var det folk som lånade två sovsäckar från skolan och har lånat hela året som också har klarat sig alldeles fantastiskt. Själv sköt jag upp vandringskängor alldeles för länge och köpte tillslut ett par på Toi för typ 450kr. Men många hade eller köpte i Sverige innan. Det beror helt på vad du vill ha, om du vill ha något speciellt märke är Sverige att rekommendera. I affär tror jag att det är billigare att köpa i Sverige men köper man tex skor på Toi blir det väldigt mycket billigare men man kanske inte får samma kvalité. Viktigt att tänka på när du köper vandringskängor är att de täcker fotknölarna annars får du inte använda dom på Mount Kenya och måste köpa nya. 

 

Hoppas du känner dig nöjd med ditt svar! 

 

Senaste tiden

Hejsan hoppsan!

Det var ett tag sedan jag verkligen uppdaterade här och anledning till det är att vi inte gjort så mycket den senaste tiden. Eller det kanske vi har gjort, bara det att vi inte åkt iväg på någon resa. Jag och mina SSNare har helt enkelt hängt i Nairobi ett tag. 

För någon vecka sedan tog boarding-Marie med mig, Astrid och Lovisa till ett tygställe för att kolla på och köpa tyger. Det var enormt och allt man kan tänka sig i tygväg fanns. Jag kom hem med en kikoyfilt vilket jag länge tänkt köpa. Jag har dessutom börjat tänka lite på vad jag vill ta med mig hem som jag kan ha i mitt rum hemma och så. För några veckor sedan ledde detta till att jag också köpte en målning från masai marknaden. Jag har också lyckats pruta ner ett schackspel från 12500kes till 500kes från Masai marknaden. Det billiga priset kom i utbyte att en kille fick mitt nummer typ och att vi skulle ta en tusker någon gång. Stackarn har nog efter ett antal sms och obesvarade samtal insett att han blev lurad haha.

 

Vi har också utnyttjat Nairobis kväller relativt bra måste jag säga. Jag och Johanna har bland annat bestämt att vi ska ut varenda helg såvida vi inte är på någon resa eller dylikt under helgen. Vi har också ätit ute några gånger, förra veckan på Mambo (där Nairobis godaste pizzor finns, lovar) och i helgen på Urban Eatery som också är en favorit.

I Torsdags fyllde världens bästa Julia Dyrke (Pyrke) 18 år!! Så mycket firande blev det såklart för att fira vännen. Efter uppvaknande med ballonger och alkoholfri champagne så gick några som inte hade lektion med till Art för att äta brunch där. På kvällen lagade vi egen mat, Pesto pasta och hade en mycket trevlig kväll som avlutades med kladdkaka.

I lördags skrevs det högskoleprov för majoriteten av oss här på SSN och på kvällen gick vi ut. Marsabit som är ett nyöppnat uteställe har varit en favorit det senaste, främst på grund av att man kan få låna hörlurar där så man kan bestämma musik själv, framtidens utegrej är här.  

Nästan alla bilder från detta inlägget kommer från andra denna gången, så stort tack till Johanna, Maria och klubbens fb-sida som jag helt utan förfrågan bara råkade sno lite sådär.

Snart är det dessutom dags för påsklov vilket betyder att pappa kommer! Och resan till Uganda och Rwanda kommer allt närmare för varje dag som går!

Puss på er så hörs vi!

Upp