NathaliePettersson

Justin Bieber, Purpose tour och hemlängtan

Hej

Idag har varit en tuff dag, vetskapen om att killen, som jag så länge älskat är i Sverige, vetskapen om att jag inte är där, det ger mig hemlängtan. 

Att jag missar konserten trodde jag faktiskt inte skulle bli så jobbigt som det idag har varit, jag menar jag lever min dröm. Detta liv som jag så länge längtat och drömt om, det lever jag här och nu, och jag är för det så så så enormt tacksam. Men Justins konsert i Stockholm får mig på andra tankar. Får mig att tänka på Sverige och allt vad Sverige innebär. Får mig att känna en enorm hemlängtan.

Jag saknar er alla och jag önskar att jag kunde få uppleva Justins konsert i Sverige tillsammans med alla ni fina där hemma. Men det går inte, det är inte menat, just nu är det menat att jag ska vara här och att ni ska vara där. Vi alla kommer växa och vi alla kommer lära oss. Även om det är tufft och jobbigt med hemlängtan så är det värt det, alla blir drabbade av det någon gång, men då får man inte glömma av vilket privilegie det är att bara vara här. 

Hemlängan kan lösas ut av allt möjligt, ibland kan det vara en gammal tonårsidol som man inte riktigt kunnat släppa taget om, ibland kan det vara något helt annat. 

Ni är bäst älskar er! <3

Masai Mara pt.2

Supa supa!

Vilket betyder hej på Maasai, och är passande eftersom vi i söndags bland annat besökte Maasaibyn Manyatta Village. Men innan vi gjorde det var vi ute på en fem timmars lång gamedrive. Vi såg massa coola djur, vissa sov (eftersom vi åkte 06:00) och jag var nära på att svimma innan jag helt däckade av näringsbrist ish. 

Söndagsmorgonen började alltså med väckning 05:30 för att direkt sätta oss i bussarna och åka ut på safari. Till en början mådde jag riktigt bra, bara lite illamående, sedan dess gick det upp och ner. Men om en, istället för att berätta om ens sjukliga tillstånd, berätta om alla djur vi såg så fick vi på söndagmorgonen komma riktigt nära elefanter! Vilket verkligen är mitt favoritdjur på savannen, så fina och fantastiska djur! 

 Vi fick desstuom se en riktigt fin soluppgång och ni kan ju gissa vem som i extas över att få se solen igen (efter regnet kvällen innan) tog tiotusen tals bilder. 

Annat en elefanter och solen såg vi när folk åkte upp i varmluftsballonger, det var coolt, något jag mer än gärna skulle vilja göra någon gång i mitt liv!

Djur såg vi ju faktiskt också på våran gamedrive 

Morgonens gamedrive var trots allt väldigt bra.

När vi 2 timmar försenade kom tillbaka till campet fick vi äntligen äta frukost! Någon timme senare du vi hunnit äta och borsta tänderna var det dags att bege sig av igen, denna gången till en Maasai by. Även om jag vid denna tiden inte alls mådde okej så är jag ändå väldigt glad över att jag hängde med. Det var både roligt och intressant, visst kändes det ibland lite turistanpassat, men mycket var väldigt häftigt att se. Vi fick bland annat veta att den masaien som hoppar högst får flest flickvänner, den ledande hade för tillfället 17 st (om man ska våga lita på hans uttalande). Dessutom fick vi reda på att de två till tre gånger i veckan dricker koblod och att deras kost enbart består av kött, mjölk och blod, mums. Vi fick se hur de bodde och de visade oss deras olika maasaidanser, vi blev kallade tjocka på grund av att vi inte drack koblod som de gjorde och sedan var det dags för oss att spendera våra pengar i deras ''turistshop''. Lite turistigt sådär. Samtidigt som det var väldigt kul och intressant att få se och höra kändes det konstigt, så annorlunda. En för mig helt absurd kvinnosyn och mat  som jag vet att jag aldrig skulle klara mig på. Samtidigt måste man sätta det i perpektivet att dessa människor lever såhär, och att vårt sätt att leva i väst inte nödvändligtvis är det rätta sättet att leva. Det var rätt och slätt häftigt att se men också ovanligt och tankefrämjande. 

Vi fick också hälsa på Maasaibarnen, de fick leka lite med min kamera och vi fick kort på ursöta barn.

Efter Maasibyn var det ännu en gång dags för att snabbt ta sig hem, äta och sedan åka ut på dagens andra gamedrive. 

Denna gången såg vi lite fler djur, bland annat såg vi massa flodhästar men dagens höjdpunkt blev dagens andra leopard! Tidigare samma morgon hade några av gänget haft tur att se en till leopard snabbt springa iväg in i en buske, men denna gången fick vi alla se. I en liten dunge låg det ett ensamt stort kattdjur. Jag trodde faktiskt inte chanserna var så stor att få se leopard eftersom man hört folk som varit i Kenya i flera år och inte sett en ända, så detta fick oss alla på bättre humör. Om man jämför mina bilder på leoparden med andras bilder är mina nog det värsta jag sätt, men man ser att det är en leopart!!

Resten av gamedriven fick vi se massa massa massa gnuer, flertalet olika slags gaseller, någon giraff här och där, ganska många bufflar, schakaler, pumbas, hyenor och i mörkret när vi åkte hemmåt en liten söt elefant. Som vanligt blev vi sena hem till middagen, men vad gör det när vi är i Kenya? Pole pole bara, ta det lugnt.

Väl hemma vid campet började det regna, igen... Jag vet inte riktigt vad oddsen är att det regnar i Masai Mara med någon sa att det regnar mer sällan där in i Nairobi och på mina en så länge 45 dagar har det väl regnat kanske 4-5 gånger. Så småningom slutade det regna och folket började samla sig kring älden. Plötligt hör vi skrik och stoj, och vips kommer Maasaierna in hoppande kring älden och dansar en av danserna de visade oss tidigare samma dag. Väldigt roligt men smått läskigt också. 

Ett bra slut på dagen som kanske inte började lika bra. Dagen därpå skulle vi få ännu mer safari innan vi tillslut begav oss hem till Nairobi igen, men om måndagen kommer någon annan gång. 

Lala salama! <3

Masai Mara pt. 1

Jambo!

I helgen var vi som sagt i national parken Masai Mara och vi har bland annat skumpat runt 40 timmar i buss och sätt massa massa djur! Häftigt var ordet! Eftersom jag har enormt mycket att skriva om denna helgen tänker jag att jag delar upp inlägget om masai mara i tre delar, en för varje dag vi var där.

I lördags morgon väcktes hela internatet av att Tilan gick runt och ringde i någon klocka. Åven om det inte var världens roligaste uppvaknade var en både glad och som vanligt smått övertaggad på den (som de sa) 7 timmars långa bussresa som låg framför oss (men som egentligen tog närmare 9). 07:00 lämnade de stora ombyggda bussarna internatet och Nairobi med 90 ungdomar i.

På vägen gjorde vi kanske lite för många toastopp vilket försenade oss rejält men den ändå som hängde läpp över det var läraren/fågelskådaren/dåliga skämtaren Per. Vi andra hittade på massa roliga saker att göra på vägen. Vi lyssnade på jättebra musik, hängde ut genom fönstret, lekte busslekar, chillade och en käkade allt snacks en hade med sig (jag). Vissa tog sovandet till en ny nivå och la sig på golvet, riktigt bekvämt att få sträcka ut kroppen. Sammanfattningsvis åkte jag i en jättehärlig buss vägen till masai mara och det kändes inte alls som att vi nästan åkte i 9 timmar. 

När vi äntligen kom fram till gaten till parken var det dock skönt att få gå ut och sträcka lite på benen. Härligt var det att vara framme så att säga. På grund av vår sena ankomst åkte vi på vår första game drive direkt istället för att först åka till campet. Det var ganska tråkigt väder med grå himmel och regn då och då men när vi såg de första djuren var det ingen som tänkte så mycket på det. I lördags såg vi mest gaseller och zebror. På långt långt avstånd såg vi också våra första elefanter men tyvärr fick jag inga bra bilder på just de första.

Efter en några timmars game drive ankom vi till campet. En sån lyx vi hade, alla tält var redan uppe och maten var färdig att serveras. Dock började jag må riktigt dåligt efter ungefär halva game driven. Illamående, ont i huvudet och feber, jag kände mig helt borta. Dette resulterade att jag inte åt något vilket jag fick sota för under söndagen istället...

I alla fall efter ett halvhjärtat försök att gå och lägga sig vid 20:30 gick jag upp ovh satte mig vid elden tillsammans med de andra så lite campingfaktor fick man ändå trots regn, kyla och dåligt mående. 

Mycket sömn blev det heller inte denna natten, vaknade nog upp mot tio gånger, ena gången utav att en frös och andra gången av att en svettades. Klockan 05:30 blev vi i alla fall väckta på söndagsmorgonen men mer om söndagen i nästa inlägg

Kwaheri! Lala salama! 

dag 39 -vanliga dagar här i Nairobi

Jambo!

Det var några dagar sedan jag skrev nu och helt enkelt förklarat så har det inte hänt något, vi har bara haft några vanliga vardagsdagar här i Nairobi. Men sen kom jag på att det kanske inte alls är så vanligt. Vad är egentligen vanligt? Det beror ju helt på vem man frågar. 

Denna veckan har jag varit på impala några dagar, det är så skönt att komma upp på morgonen och gå en liten promenad. Jag har ätit många vanliga men olika frukostar. Något som skiljer sig enormt från min vardag hemma i Sverige är all den tid man får på sig att äta. I Sverige slänger man i sig lite flingor och mjölk samtidigt som man sminkar sig på 5 minuter och här sitter vi i närmare en halvtimme och äter på morgonen. Bara det är en praktexempel på hur man är mindre stressad här, känns nästan inte som det går att vara lika stressad här som man kan vara i Sverige i vissa perioder, kanske ångrar jag min uppfattning när vi får mer i skolan... 

På engelskan denna veckan har vi kollat på Out of Africa som handlar om Karen Blixen. Detta som en förberedelse för att besöka Karen Blixen museet som vi gjorde i onsdags. Det var häftigt att vara på samma plats där Karen Blixen en gång bodde men tyvärr pratade guiden extremt fort och monotoniskt, kändes som att han lästa skitsnabbt ur en bok, och det resulterade i att mitt intresse i alla fall svalnade. Vad som istället fick min uppmärksamhet var det fina huset och den fina naturen runt omkring. En annan inte så vanlig händelse vi fick uppleva på rundvandringen på museet var att vi träffa på en jättestor, hårig spindel! Smått äckligt men ganska coolt det med.

Toaletten på museet var förresten bra utrustad för det ena och det andra, bland annat fanns det tillgång till kondomer! Det är ju viktigt att ha på en toalett kan man ju säga haha

Efter ett skitit intervall/fys-pass i måndags har jag också haft ganska mycket kramp denna veckan, var nästan så jag inte kunde genomföra onsdagens löppass, usch vad sur jag var då. Herman som är en av lärarna som vi springer med sa att det kan bero på saltbrist, maten här nere saltas nämligen ingenting och det är ju inte så att man själv tänker på att salta, kanske man dock borde börja med...

Dessutom har jag haft mina första prov här på SSN. Igår, dvs i torsdags, skrev jag mitt första matteprov och det kändes bra, nästan lite för bra. Det kändes nästan som att det var för enkelt så antingen är det något man inte förstått eller så har man gjort massa slarvfel. Efter matteprovet var det dags för mitt första biologiprov och jag måste bara säga att biologi verkligen inte är min grej. Det finns ingen logik och allt måste man lära sig utantill =extremt tråkigt pluggämne som egentligen inte ger en några svar. Hoppas att min inställning ändras snart med tanke på att jag ska läsa 200p biologi... Provet i alla fall kändes helt ok trots att jag knappt visste vad vi hade prov på, hade varken pluggat eller känt mig intresserad... Dock så var sista frågan helt cp då vi skulle sätta up vad några olika getingsarter heter på latin, helt logiskt ja...

I alla fall, idag har också varit en helt vanlig dag, om man bortser från att större delen av internatet har varit matförgiftade. Runt 50% skulle jag tro vaknade ca 03 inatt och sen dess har siffran av människor med ont i magen bara ökat. Antagligen var det något i maten igår som gjorde oss sjuka, vissa säger linsgrytan vi fick till middag, andra säger ananasen vi fick till kvällsfikat. Sånt händer och nu verkar de flesta må bra igen, även jag. Jag är bara glad över att det inte var något värre. 

Något som är desto roligare än matförgiftning är vad som händer imorgon! För imorgon åker nämligen hela internatet till nationalparken Masai Mara! Där kommer vi se massor av djur och fina landskap. Till skillnad från Hells Gate så finns typ alla coola djur i Masai Mara; Lejon, Giraff, Leopard, Gepard, Elefant aa väldigt mycket häftigt i alla fall. Det tar, trots den relativt korta fågelvägen till Masai Mara, ca 7 timmar med buss dit. Så idag efter skolan gick vi till junction för att köpa snacks till bussresan och resten av helgen, så att lägga 1700KES på godis/snacks kan man också gör en helt vanlig dag i Nairobi. Här är min och Idas väldigt nyttiga samt fina inhandling inför helgen.

Nu ska jag fortsätta packa och duscha för att snart gå och lägga mig. Imorgon åker vi vid 07-tiden så tidig läggning ska det bli!

Godnatt och sov gott alla fina! Saknar er jättemycket!!

Kwaheri! 

Helgen -Jag pussade en giraff!

Hej allesammans! 

Ännu en bra helg här i Nairobi är förbi, men oj vad bra denna helgen var. Känns som att helgerna här bara blir bättre och bättre, och jag tror verkligen att nästa helg kommer att nå upp till förväntningarna eftersom vi då ska till Masai Mara!

Men i alla fall, i fredags var det många som gick ut och åt och hade det trevligt. Vi stannade dock hemma, vi hade köpt bakingredienser så en stund efter middagen paxade vi boardingköket och satte igång med bakningen. Jag var med och bakade kakor och några andra bakade kladdkaka. Om man bortser från att vi (mest jag) var nära på att förstöra en ugn och att vissa av kakorna råkade hamna i vasken så gick det över förväntan. Även om det kanske inte var det godaste jag ätit så var det väldigt mysigt och kul. När kakorna och kladdkakan var klara gjorde vi om biblioteket till en minibio och satte på Divergent. Så där låg vi och kollade på film samtidigt som vi smaskade på det vi hade bakat, en mycket mysig fredagkväll helt enkelt. 

Eftersom alla mentorsgrupper utom Naturtvåorna har fått åka till Elephant Orphanage och Giraffe center tog vi i lördags saken i våra egna händer, beställde en taxi och åkte runt till dessa platser själva. Efter en hastig frukost började vår utflykt med Elephant Orphanage som första stopp. Detta är ett barnhem för elefantbarn som på något sätt blivit föräldralösa, ofta på grund utav tjuvskytte. Oftast brukar jag inte tycka om att stödja ställen där djuren är inhägnade men detta stället jobbar verkligen för elefanternas bästa. De tar hand om de föräldralösa elefanterna tills dess att de är gamla nog att klara sig själva och sedan släpps de ut till ett liv i det vilda igen. Personligen så älskar jag elefanter och dog lite när man fick se dem, detta resulterade i många många kort... 

När vi var påväg tillbaka till John (vår, världens bästa, taxichaufför) mötte vi en liten giraff! Så coolt och ståtligt djur verkligen och häftigt att se den så nära!

Nästa stopp på våran utflykt blev ett ställe som heter Matbronze. Där åt vi lunch, för mig blev det en ciabatta med ost, tomat och pesto och en cola! Sedan flera dagar hade jag varit så sugen på en kall cola i glasflaska så när den och maten kom in var jag inte mindre än överlycklig. På detta stället fanns också en konstutställning och världens finaste badrum så efter maten hängde vi med våra kameror på toaletten haha.

Nu var det dags att få se ännu fler giraffer för nu åkte vi till giraffe center. På detta stället kommer girafferna till ett ställe när de är sugna på något annat än bara blad och blir av turister matade med pellets. Dessa giraffer har det också väldigt bra, de har ett väldigt stort område och pengarna som stället får in går till att skydda girafferna. Man fick mata och pussa på girafferna och de var hur söta som helst! En väldigt rolig och häftig upplevelse! Sista stoppet för dagen var Kazuri. Det är en pärl- och keramikfabrik där 200 kvinnor jobbar. De gör verkligen superfina saker och jag är helt säker på att du mormor kommer älska det stället när ni kommer ner! Jag tog tyvärr inga bilder därifrån men fint var det!

På lördagskvällen hängde jag med Wilma, Vilma, Johanna, Mathilda, Hillevi, Alexander, Leo och Hanna ut till Urban Eatery. En väldigt fin resturang som serverar väldigt god mat. Själv åt jag bara efterrätt, ''Mexican fried icecream, och omg vad gott det var! Igår det vill säga i söndags hängde jag på internatet. Jag solade och badade. Jag pluggade lite och sedan var jag också med några från tjejernas fotbollslag och tränade fotboll. Jag vill egentligen jättegärna vara med i fotbollslaget och det suger att det krockar med akrobatiken, men nästa period så bara måste jag bara vara med!  

Nu måste jag sätta igång med att plugga lite innan fysiken börjar! Hoppas allt är bra där hemma! 

Ha det superbra! 

En Månad

Den 15onde augusti åkte jag hemifrån, lämnade Enbärsvägen 8, svängde förbi gråbo för att lämna Sandra, svängde förbi Haegerströmsväg 7 för att hämta mamma, och sen åkte jag hit. Det känns längesen.

Sent på kvällen den 15onde Augusti landade jag i Nairobi och fick mitt rum, fick träffa min room-mate, och gick för första gången och la mig i internatets största säng (jag har den största jag sätt i alla fall ;P) Det känns inte alls längesen.

Snart har den 15onde September kommit till sitt slut och jag har nu varit i Kenya i en månad. Sjukt.

På ett sätt känns det som jag alltid bott här, på ett annat är allt fortfarande lika nytt. Försöker tänka på allt jag upplevt under min första månad här. Jag har varit på safari, sovit i tält, fyllt 17, ätit massor av mat, badat i poolen, solat, gått i skolan, vandrat i Karura forest, gått på promenad i Kibera, lyssnat till en av Kenyas största författare, ätit lite till, tränat på impala, fikat på Art, hittat mina favorittuggummi strong menthol som här enbart finns i 8-pack, ätit på resturang, shoppat på toi, sovit 7-8 timmar varje natt (hur dröm??), skrattat, saknat, snackat och ätit lite till. Här har jag den första månaden trivts bra. Så himla himla bra.

Såklart harjag hemlängan ibland, Jag saknar LMs knäckebröd (+LM människorna såklart), jag saknar långa pratstunder och pizzadejter med dig Sandra, jag saknar världens finaste Chili, jag saknar dig mamma och jag saknar dig pappa. Jag saknar middagar med gamla tjejgänget från allé och jag saknar tågresan till och hem från skolan med Alicia, Josefine, Emma och alla de andra. Jag saknar handbollen och laget och jag saknar godis (saknar till och med lakrits, typ djungelvrål)!!

Ja, jag saknar er därhemma. 

Men om ni vill dämpa min hemlängtan lite grann; får ni mer än gärna skicka post till mig!! 

min address är: 

Nathalie Pettersson

Swedish School Association of Kenya

P.O.Box 21324

Nairobi 00505
KENYA 

 

(PS. Den som skickar något fint hit lovas få något fint tillbaka)

Jag har det i vilket fall väldigt bra här! Hoppas ni där hemma också har det bra! Och juste, hörde att världens bästa Na2b på LM vann krabbfotbollen! Ni gör mig stolt! Grattis på er!

Nu ska jag gå och lägga mig! Lala salama! 

Kibera och Wale Wale

Hej

Igår var det min klass som tillsammans med ungdomar från en organisation som heter wale wale fick gå på promenad i Kibera. Östafrikas största slum. Där det bor mellan 400 000 och 1000 000 människor. Jag var mållös. 

Ända sedan en gick på högstadiet har min bild av Kibera varit ganska negativ. Jag har tyckt synd om människor som behövt bo där. Jag minns när jag gick i åttan och vi i engelskan såg på en video från Kibera. Det var en pojke som läste upp något diktliknande med den återkommande frasen ''I want to be a pilot''. Jag minns hur pojken på filmen ville bli en pilot så han kunde flyga långt långt bort från Kibera. Jag minns hur mina före detta klasskompisar skrattade åt pojkens kenyanska dialekt och jag minns min före detta lärares medlidsamma ögon. Och jag minns vilken bild av Kibera jag efter den lektionen hade. Efter igår ändrades min bild ganska radikalt.

Intryck. Så mycket intryck hela tiden. Det var saker som hände hela tiden och det kom nya saker att titta på varje sekund. När vi gick på en smala vägen som mer liknade en skogsstig hemma i Sverige fast utan barr mötes vi då och då av skolbarn som hejande och fnissade var påväg hem från skolan. Då och då kom en hund sniffandes på gatan. Här och där hördes högljudd musik och människor som pratade, lagade mat och städade. Man såg hönor och tuppar omkringgåendes och en gång gick vi förbi ett hus där det stack ut massa små nyfikna gristrynen ifrån. 

efter ett tag kom vi till en backe upp till en väg. Där stannade vi och såg ut över en bit av Kibera. Efter det delade vi upp oss och gick hem till en av ungdomarna från Wale wale. Don, som killen som vi var hemma hos bodde sedan några dagar sen i en lägenhet som bestod av en säng, en dator och en soffa. Och där sa han att han kunde göra allt, laga mat, sova och hålla på med musik och foto som han tyckte om. Ville han gå på toa eller gå och duscha fick han gå ungefär 500 meter till närmsta toalett eller dusch och betala för att använda dem. Det är så man gör i Kibera. Hemmet var litet men det var så mysigt, och man verkligen såg i killens ögon hur stolt han var över hans hem. 

Denna killen vi var hemma hos hade varit i kontakt med Wale wale i två år. Det hade räddat honom ur kriminalitet och hjälpt honom att utveckla sina drömmar och talanger. Det är precis det Wale wale gör. Det är en ungdomsorganisation som jobbar mot sysslolöshet. De tillhandahåller redskap till ungdomar så att de kan utveckla framförallt sin kreativa sida och nu har det vuxit så mycket att de har råd att betala secondary school för alla deras medlemmar, något som väldigt få i Kibera har råd med. 

Kibera är trångt, smutsigt och fattigt. Människorna som bor där har långt ifrån alla faciliteter som vi i Sverige anser vara en självklarhet. Men Kibera har något annat som jag kan tyckas saknas en del i västvärden. Människorna där är stolta, de är så stolta och visar gärna upp det de har. Människorna där har en viss gemenskap med varandra, en gemenskap som jag aldrig tidigare sätt. 

Kibera är trångt. Kibera är stort. Kibera är smutsigt. Kibera är fattigt. Kibera är farligt. Men Kibera är också gemenskap. Kibera är stolthet. Kibera är kärleksfullt. Kibera är skratt. Kibera är värdighet. Kibera är intryck.

Eftersom vi blev ombedda att lämna dyra kameror och mobiler hemma har jag ingen bild från vandringen i Kibera, så här en från citytouren och resten är från Google. Men sådär såg det ut. Vi gick över skräpiga vatten, vi såg sopparna som rykte, vi gick på järnvägen som går igenom slummen. 

 

Dag 28

Godkväll!!
Idag har varit en sån skön och lugn dag! Eftersom min matte och fysiklärare inte var här idag så hade jag endast en lektion. Detta resulterade i att jag sov ut till halv tio, superskönt. Vid tio drog jag sedan till Art för att plugga och äta frukost med Astrid, Elsa och Simon. Jag åt pannkakor och drack en kaffe och det var så gott!

När vi kom hem la vi oss en stund vid poolen eftersom solen äntligen verkar ha kommit! Så skönt verkligen! Egentligen skulle vi kunnat ligga där i över två timmar men efter ungefär en fick vi reda på att vår engelska lektion blivit framflyttad utan någon som helst förvarning så istället för ännu ett dopp i poolen blev det att stressandes byta om och springa till lektionen. Där och då var jag lite irriterad men det kanske var bra för mig att inte steka i solen flera timmar trots allt.

Idag fick vi också veta vart vi kommer att åka till på höstlovet. Vi kommer åka till ett ställe som heter Tiwi beach och ligger ganska nära diani. Vad jag vet har ssn aldrig varit där men om man vågar lita på bilder från Google så kommer det bli helt fantastiskt! Jag är supertaggad!

Här är en bild på stranden och en bild på hotellet! Åå vad man längtar!

Nu ska jag krypa till sängs, det är ju en ny dag imorgon också, godnatt och sov gott!

Dag 26

Hamjambo! 

Hur sjukt är det inte att jag redan varit här i över tre veckor, snart en månad. Det är sjukt. 

Denna veckan har bara rullat på som vanligt. Morgonrutinen till Impala har hållit i sig vilket jag hoppas att det gör nästa vecka också och skolan känns fortfarande bra. 

Igår var det fredag och från början var planen att åka och äta på någon resturang men istället blev det grillkväll hemma hos Kim. Kim bor i värdfamilj hemma hos boardingvärden Magnus och hans familj. Det var supermysigt och väldigt härligt att få komma ut till något nytt. Det var fantastiskt att bara sitta kring ett bord och äta tills våra magar innehöll mer än vad de tål, det var fantastiskt att sitta kring grillen (självklart för att värma sig haha) på kvällen och prata i timmar och timmar. Det var fantastiskt att bli hämtade med skolbussen (lyx) fem minuter innan vi var tvungna att vara hemma och veta att det inte kommer göra något att vi blir 10 min sena. Igår var fantastisk. 

Idag var också fantastisk! När jag vaknade stod det att det var 13 grader här i Kenya men när jag gick ner för att äta frukost möttes jag av en stekandes sol och underbar värme. Efter en timme i solen var det ännu en gång dags att ge sig ut på äventyr. Eftersom alla på internatet utom naturtvåorna efter denna helg kommer ha fått chansen att åka till giraff- och elefant centret/centrerna (tror det är två olika) här i Nairobi ville jag och ett gäng hitta på något annat kul att göra så vi bestämde oss för att ta en utflykt till Karura Forest. Det är en skog här i Nairobi där man kan gå och cykla. Det finns massa skog och inga bilar, det finns ett vattenfall och några grottor. Väldigt fint var det och skönt och roligt att få komma ut och gå/cykla lite. Vi hyrde några cyklar som vi delade på så man både fick gå och cykla. När vi kommit fram till det omtalade vattenfallet möttes vi av en skolklass med små underbara barn! Alla blev lyrisk och ville känna på ens hår och händer, de ville ta massa kort och deras ansvarige ville att vi skulle komma till deras skola och leka med barnen någon gång. Något jag mer än gärna skulle vilja göra! 

Ni får ha det så jättebra så hörs vi!!

Kwaheri!

UTAM och en mindre bra dag

Hej Hej!

Idag är det måndag vilket betyder ny skolvecka och nytt plugg. Men igår var det inte måndag utan då var det söndag och trots vi var trötta sedan Hell's Gate åkte vi iväg några stycken på kvällen för att gå på en festival här i Kenya som heter UTAM. Det var en liten men mysig festival som uppmärksammade elefanternas situation  och gjorde välgörenhet för att stoppa bland annat tjuvskytte. Stället var litet, man satt på små hökullar men det var definitivt väldigt mysigt och fint. Överallt fanns det positiva texter såsom ''you are VIP'' och när det blev mörkt tändes ljusslingor över publiken. De som spelade där var också väldigt bra och väldigt speciella. När en kille stod på scen dansade alla i en ring framför, sedan kom en kvinna som berätta en saga samtidigt som alla satt framför henne, den siste vi såg innan vi tog taxin hem var den bästa tyckte jag. Det var en blind man som var otrolig på att spela gitarr och hade härlig musik också. 

En lite mindre rolig grej jag fick reda på igår var att mina två aktiviteter jag taggat mest inför är på samma dag. Fotbollen som jag taggat upp för sedan jag fick reda på att jag kommit in och akrobatiken som jag blev totalt dökär i krockar då båda är på tisdagar. Helt enkelt får jag bara vara med på akrobatiken nu den första perioden i alla fall vilket känns tråkigt. Igår blev jag väldigt nere på grund av detta men men vad ska man göra? Dessutom är det inga matcher nu för tjejerna innan jul (om jag nu platsar så jag får spela haha, annars är jag gladeligen bänkvärmare). Jag står för tillfället uppe på löpningen just nu med men känner mig verkligen inte jättesugen på den. Jag vill egentligen jättegärna köra, dels för att träna upp en icke existerande kondition men också för att få chansen att löpa lite på andra ställen än runt på impala-banan. Dessutom känns det inte så schysst mot de andra som är med på löpningen då jag vet att alla de är supertränade och skulle behöva vänta på mig. En rolig sak som hände på tal om fotboll handlar om killarnas fotbollsmatch som de hade idag. Eller egentligen handlar det om när de kom tillbaka för mitt under måndagsmötet kommer nästan alla fotbollskillarna springandes och hoppar nakna ner i poolen. Boarding-magnus blev svinsur vilket man dock kan förstå då det enligt kenyansk kultur är helt oacceptabelt. Den roliga situationen resulterade i ett surt mejl där ''minimum på kulturell intelligens'' påpekades. 

Idag har det allmänt varit en ganska dålig och tråkig dag. En dag som började bra med gänget som gick till impala 06:45, och en hurtig Nathalie som sprang istället för att gå förvandlades till en dag med ont i magen och dåligt humör. Har haft kramper sedan fysiken i morse och kan i perioder knappt gå. På engelska lektionen idag då vi skulle gå runt för att prata med den kenyanska personalen om den kenyanska skolan kunde jag knappt stå på mina ben. Sedan har vädret varit riktigt dåligt hela dagen, usch jag blir så påverkad av vädret och jag tycker inte om det. Nä usch snart är denna dagen över och imorgon får man hoppas på att en kan gå igen så att man kan vara med på akrobatiken. Nu ska jag fortsätta plugga.

Saknar er alla lite extra idag, hejdå!

Hell's Gate

Tjenis penis!

Jag har haft en av de bästa helgerna i mitt liv och wow vad jag mår bra av det här. Vi åkte i lördags morgon till en liten national park vid namn Hell's Gate. Ungefär halva skolan åkte tillsammans med sina mentorsgrupper för att uppleva en helg bland häftiga djur och otroliga landskap. När jag sitter här och skriver har jag svårt att beskriva allt, mitt första ord jag tänker på när jag tänker tillbaka på helgen är bara wow. Jag får inte ner någon bra text. Vi åkte buss ungefär i två timmar dit, påläggen stannade vi vid en utsiktsplats över ''Rift Valley'' och där var Nathalie lycklig. Man såg så mycket, man såg så långt. Det kändes nästan som att flyga när man stod på kanten mellan utsiktsplatsen och ett fall på ungefär 30 meter. Där hade jag kunnat stanna för alltid...

såhär såg det ut när man...

...Försöker ta en sån här bild

Här tror Nathalie att hon flyger (tönt haha) (hoppas det kliar i era ben nu mamma och pappa <33) 

bilderna ovan har proffsfotografen Astrid tagit så cred till henne <3

Men efter en stund var det dags att åka vidare och efter en lång åktur (dock fantastisk) samt en lång väntan utanför ingången till national parken kom vi fram till vårt camp. Naturarna, Ekonomerna och ettorna hade var sitt camp men vårt var såklart bäst (inte en blekaste aning hur det såg ut på de andra campen). Vi hade i alla fall en helt underbar utsikt plus att vi hade rinnande vatten och riktig toalett (ett hål i marken=lyx). Lördags förmiddagen tillbringades först genom att sätta upp tält och laga lunch för att sedan gå ut en promenad i parken. Hell's Gate är en lite speciell park eftersom man får gå och cykla fritt i parken, man måste alltså inte sitta i bil/buss när man är i parken. Varför man får detta är för att det inte finns några kattdjur i hela Hell's Gate som kan äta upp en när man går runt och uppskattar världen. Vi såg zebror, bufflar, impalas, pumbas, thomson, någon annan slags antilop och två giraffer (!!!) (fick dock ingen bild på girafferna eftersom den ena var väldigt liten och stod väldigt långt bort och den andra sågs när vi hade åkt ut ur parken på söndagen). Jag var mins lika fascinerad utav det otroliga landskapet och naturen som jag var av alla djur!

På kvällen lagade vi mat och sedan stod/satt vi kring elden och pratade och myste. (detta resulterade att alla mina kläder fick med sig en odör av röklukt eftersom jag nästintill satt i röken eftersom det var där värmen kom)(som vanligt frös jag en del under denna helg). Trötta gick vi senare och la oss och för min del invigde jag min sovsäck! Och vet ni vad! Jag frös inte under natten!!! (dock var jag inte så värst varm heller så kommer ju antagligen dö av kyla när vi ska upp för mount Kenya) 

05:50 dagen efter gick jag upp för att kolla på soluppgången (de flesta hade gått upp tidigare för att se från när det var alldeles becksvart). Och ännu en gång; WOW. Det var fantastiskt! 

Därefter åt vi en riktigt god frukost, helt seriöst var detta nog den godaste frukosten jag ätit här i Kenya än så länge, kanske var det platsen vi åt den på som gjorde det men gott smakade det i vilket fall som helst! Efter att vi sedan packat ihop bar vi oss iväg ännu en gång med bussen och nu skulle vi till ett ställe där vi kunde bada i svavelluktande varma (halvvarma) källor! Det var på vägen dit som vi också såg vår första giraff. Det var så fint där och väldigt coolt att bada där. Visst luktade det lite illa och så varmt som jag trodde det skulle vara var det tyvärr inte. Men jag frös inte (utom när vi efteråt skulle duscha i kallvatten-duschar) och man blev väldigt len i hela huden efter att man badat där. Mycket coolt tyckte jag. 

Och sen åkte vi hem. Smutsig, trött, hungrig och superlycklig satt i alla fall jag påläggen hem och lyssnade på musik samtidigt som jag kollade tillbaka på alla bilder en tagit under helgen. Detta var en av mina bästa helger och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på att detta bara var första gången. Fler safaris, och fler äventyr kommer det att bli.

Från en sak till en annan så måste jag säga hejdå nu för snart ska jag ha fysik. 

Ha en toppenbra dag alla!!

dag 14 till 18

Hej Hej!

Ännu en skolvecka har gått och just nu känns allt toppen. Skolan känns verkligen skitbra, jag är taggad inför lektionerna, känner att jag hänger med och inte ens engelskan kan dra ner mitt humör allt för mycket. Jag är verkligen så nöjd över min nuvarande skolsituation och trivs väldigt bra här. Det är ju faktiskt en av de viktigaste delarna och därför är jag så glad att skolan inte är något som känns tungt på mina axlar. 

Här på SSN får vi ju tyvärr inte så mycket vardagsmotion eftersom vi bor 30 sekunder från skolan och allt man behöver finns på internatet. Dessutom har jag varit ganska dålig med träningen de första veckorna samtidigt som jag äter som en gris här (har man något val när maten är högt över förväntan dvs supergot??). Den här veckan har dock jag och några andra hurtiga människor försökt ta tag i vardagsmotionen och gå upp för att gå på morgonen innan frukost. 06:45 har vi försökt att mötas på morgonen (dock har jag försenat gruppen några gånger...) för att sedan bege oss till impala för att gå, springa eller bara filosofera. Det har faktiskt varit så så så skönt att bara få komma ut och röra lite på sig sådär innan frukost, hela dagen blir lixom bättre sen efter det. I Onsdags testade jag dessutom på spinning, det var andra gången i mitt liv och jag måste säga att jag hade förväntat mig att jag skulle vara mer död efteråt än vad jag faktiskt var, men träningsverk blev det ändå och den sitter kvar än idag. Denna veckan har det på eftermiddagarna varit (precis som förra veckan) prova-på aktiviteter på eftermiddagarna. I måndags var det afrikansk dans (var inte riktigt min grej...hehe), i tisdags gymnastik och i torsdags volleyboll. Jag blev helt kär i gymnastiken, det var så kul, så trots att jag är världens stelaste människa skrev jag upp mig för att vara med på den aktiviteten. Denna veckan har helt enkelt varit toppenbra och bättre blir det för imorgon åker min klass och mentorsgrupp till Hells Gate vilket är en liten national park! Där finns tyvärr inga elefanter eller kattdjur men att sova bland ylande hyenor kommer ändå bli något utöver det vanliga. Nu ska jag sova för att kunna gå upp tidigt imorgon, tack och hej leverpastej! 

Fotbollslir på kvällen

Mat på SSN -mycket gott=mycket mat 

Påväg till impala några minuter i 7!

Saknar alla er där hemma! hoppas allt är bra och att vädret är fint, här har jag frusit ihjäl ett antal gånger denna veckan... 

Upp