NathaliePettersson

23 dagar kvar...

...men antalet känns som inget mer än obetydliga siffror...

Men det är inte bara siffror, just idag, just nu har dessa två siffror en innebörd som betyder att mitt liv och min omgivning kommer förändras helt. Jag ska alltså ta mitt pick och pack om 23 ynka dagar och flytta till en annan kontinent? Varför förstår jag inte att detta händer? Varför är det som att min hjärna stänger av precis när något går från dröm till verklighet? Kanske för att göra det hela lite enklare. Hela processen, hela väntan, alla hejdå, allt sådant är och kommer vara jobbiga och kanske är det därför mitt sinne inte vill förstå att jag faktiskt kommer göra det här.

Sedan är det ju ett faktum att jag har väldigt mycket kvar på min lista som måste prickas av innan det är dags att åka, kanske bidrar också det till att det är så svårt att förstå. 

Just nu levererar sommarlovet och jag mår så himla bra, umgås med bra människor, pratar om allt mellan himmel och jord, skrattar så man ligger halvdöd på golvet medan ens magmuskler krampar, bara lever.

Men i bakhuvudet tänker en på Kenya mest hela tiden, varje ensam stund läser man tidigare SSN-bloggar från start till slut, även om jag vet att jag kanske inte borde, att det kan ge mig de förväntningar jag inte borde ha, att man kanske inte borde replaya alla filmer från fd elever, för att ingen film i världen på riktigt kan beskriva hur jag kommer uppleva det hela.

Tankarna för tillfället åker hit och dit, tankarna i mitt huvud är precis lika strukturerade som min garderob för tillfället (väldigt illa) 

Just nu förstår jag inte att det verkligen handlar om mig när alla hälsar lycka till till den där tjejen som ska till Kenya, undra när det påhittigt bankas in i huvudet? 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas